Det är jag tydligen. Jag måste byta medicin, och har fått läkartid på tisdag. Hos en läkare som heter Hjalmar. Då tänker jag alltid på Peter Flack och har lite svårt att känna förtroende för en sån läkare.
Men för att återvända till rubriken. När jag tar mina ångestdämpande och sömntabletter på kvällarna så blir jag uppenbarligen en helt annan person enligt sambon. Jag kan varken hålla med eller säga emot, eftersom mitt minne försvinner totalt. Jag har aldrig något minne alls av vad som hänt efter att jag tagit mina tabletter på kvällen. Igår hade jag tydligen slagit till sambon, lovat honom vissa sexuella tjänster och en flaska whiskey och haft hallucinationer och lite annat smått och gott. Snacka om att jag skämdes idag när han berättade det. Det var efter att jag hade fått veta det som jag bokade tid hos läkare. Ja så kan det gå tydligen. Även i de bästa familjer tydligen.
Men det blir väl en rolig historia att berätta för barnbarnen antar jag. "Den natten farmor/mormor blev galen och försökte spöa farfar/morfar".